onsdag 28 januari 2015

Det var ett tag sedan

När Isabelle var bebis bloggade jag en del och emellanåt går jag in här på bloggen och läser vad vi gjorde om dagarna och hur hon utvecklades. Häromdagen slog det mig att jag inte har skrivit någonting om Sofie. Nu har jag massor att ta igen, både om min andra graviditet, förlossning och första året med Sofie och som mammaledig med TVÅ barn. För hur det än är så blir bloggen en slags formell dagbok som är lätt att följa och enkel att läsa och inte minst, perfekt att spara så att barnen kan läsa den sen.

Ja. Jag får ta det i omgångar helt enkelt.

Jag blev gravid i maj 2013, helt enligt planen :-). Fasade först för att illamåendet som jag hade under första graviditeten skulle infinna sig. Men så blev det inte och jag hade en väldigt bra graviditet utan krämpor och med bra värden. Vår lilla bebis växte som den skulle i magen. På rutinultraljudet kunde de skåda en flicka och det var en fantastisk känsla - vi skulle få en dotter. Vi skulle bli föräldrar till två tjejer! Det enda vi tyckte var märkligt var att den här tjejen "bara" blev beräknad till 3,4 kg medan Isabelle var beräknad till 4 kg. Well, well, det är väl olika gener tänkte vi.

Jag jobbade hårt hela den hösten, åkte runt på flera mässor och rekryterade en vikarie till  min tjänst som jag sedan "skolade in". Vi hann även renovera badrummen samt tvättstugan hemma och åkte iväg till Alicante med Isabelle. Då var jag i vecka 30 och det var så roligt att få uppleva den resan med Isabelle innan vår familj skulle utökas till fyra. Lagom till jul slog jag ihop datorn och gick på mammaledighet. Sofie låg redan fixerad fastän hon inte var beräknad förrän den 23 januari 2014 och barnmorskan var säker på att vår bebis skulle komma tidigt, precis som storasyster gjorde (v.37 +4).

På nyårsafton packade vi förlossningsväskan....

Men. Hela januari gick jag hemma och väntade... Isabelle började gå sina 20 timmar på förskolan och vi tog det lugnt och väntade på lillasyster. Och väntade.....och väntade lite till. Varför kommer hon aldrig? Nu var jag 9 dagar över tiden och ganska så mätt på att vara gravid. Så, en söndagkväll den 2 februari gick vattnet, mitt i sista avsnittet av Suits. Jaha, då var det dags. Hjälp! Ringde in till förlossningen och sade att jag haft vattenavgång men inga värkar. De sade att jag skulle avvakta och om inget hade hänt under natten skulle jag komma in för undersökning klockan åtta morgonen därpå. Ringde efter min pappa som körde hem till oss för att passa Isabelle om vi behövde åka iväg snabbt.

Vi gick och lade oss och jag kände fortfarande bara lite molvärk. Försökte sova men låg och "klockade" de nästintill obefintliga värkarna i alla fall. Så klockan fem började jag känna av någon slags regelbundenhet och vid sex-tiden bestämde vi oss för att åka in till förlossningen. Medan jag klädde på mig och började röra på mig så satte värkarbetet igång på allvar. Klockan sju kom vi in på förlossningen och då hade jag cirka tre minuter mellan värkarna. Den första barnmorskan tyckte att vi skulle gå och fika men det sa jag MYCKET bestämt nej till. Jag fick ligga och vila lite och gick några varv med gåstolen i korridoren. Sedan kom en annan barnmorska och hon tyckte att jag skulle prova att duscha varmt för att se om värkarna skulle tillta. Och mycket riktigt, efter en halvtimme/trekvart i duschen så var jag fullt öppen. Med lite lustgas tog jag mig igenom de sista värkarna och efter en halvtimme var vår lilla flicka ute. Det var så häftigt att föda utan smärtlindring den här gången. Jag kände mig så mycket klarare i huvudet och det var skönt att slippa alla komplikationer efteråt som det var när Isabelle föddes (på grund av epidural och att jag fick feber etc). Efter en halvtimme kunde jag resa mig upp och gå på toaletten, bara en sådan sak.

Sofie föddes alltså måndagen den 3 februari kl 09.55 i Malmö. Hon vägde 3225 gram och var 49 lång. Vi tyckte att hon var så liten, så liten. Klockan tre satt vi i bilen på väg till Lund för att stanna en natt på patienthotellet. Det var en väldigt konstig känsla att sätta sig i bilen med ditt fem timmar gamla spädbarn. Fy skäms på er Region Skåne för att det har blivit så här med förlossningsvården.

Timmarna flöt på och vare sig sugteknik eller sugbehov var det något fel på. Eftersom Sofie var väldigt torr och skrynklig när hon kom ut så föreslog en sköterska att vi skulle ge henne lite ersättning för att "vätska upp sig" innan amningen kom igång. Kryss i taket att hon sa det! Så blev det och amningen kom igång efter några dagar och sen delammade jag tills Sofie var 4 månader. Hennes tillväxtkurva var enorm de första veckorna. Hon var ju mycket mindre än Isabelle som sagt men det har hon tagit igen med råge! Ligger över på längden och över på vikten. Som sin syrra.

Sofie 3 veckor