Det låter som en dålig sång. Det eviga plockandet. Plock-plock....plock-plock. Jag har bannemig dubbla magisterexamens i att plocka och småstäda. Morgonen börjar med att plocka upp och vika gårdagens klädhög som man slängde på en stol (i bästa fall) för att man var för trött. Kanske hinner jag med ett yoga böj innan jag drar igång. Sen plockas det upp nappar, filtar, kräktrasor, tidningar, glas och mobilladdare. Samtidigt som jag bäddar, diskar nappflaskor, sorterar gårdagens post, tömmer blöjhinken och kattlådan på samma gång, torkar av diskbänken, sätter på en tvätt, viker små babybodies och svär över mannens sabla svarta strumpor på golvet. Allt medan radion står på i köket, kaffebryggaren puttrar och Isabelle jollrar i babysittern i vardagsrummet framför teven.
Jag har liksom svårt att fungera hemma om det är stökigt. Det behöver inte vara tok-rent i alla hörn men grejerna ska vara på sin plats! Men sen är det så skönt. När allt det är klart och jag sitter med mitt kaffe och min frukostmacka och tittar på min söta dotter som håller på att somna i babysittern då trivs jag.... :-)
4 kommentarer:
Jag skojar inte när jag säger att jag skrattade högt när jag läste "svär över mannens sabla svarta strumpor på golvet". Inte av elakhet såklart, utan mer för att jag kände igen mig:)
Dessa svarta strumpor alltså...
Sen är jag likadan när det handlar om att "inte fungera" när det är rörigt hemma..usch och fy
Ha ha ha!!!! Gud vad jag känner igen det där! Jag har fan doktorerat i ämnet plockande och då har jag ändå sluppit nån mans kallingar eller strumpor. :-) Kramar
Heheh förstår känslan fast vi inte har fått ut ungen än ;) Nja står i vet jag inte men lite måste man göra fast man är höggravid. Haha fast för det mesta vilar jag. Ha det bra. Kramis
Är detta ett typiskt kvinnligt drag? Hemskt i så fall ju....
Skicka en kommentar