Sjukstugan fortsätter

Isabelle sover i soffan. Jag dricker sitter vid köksbordet och dricker kaffe och snyter mig. Halv tio ska vi till doktorn. Nu får det vara slut på det här. Isabelle har inte varit på dagis på två veckor och jag har haft grönt snor i tio dagar. Alltså man blir för fan riktigt nedstämd av sånt här långdraget skit. Man är totalt osocial, all tid går åt till att hämta krafter och planera vem som ska vabba och vem som ska ta sjukdag. Det blir ett klent lönekuvert denna månaden men so what, bara vi blir friska. Nu ska jag se fram emot Isabelles födelsedag den sista maj och att vi får vara utan snor och hosta då. Men, det finns de som har det värre. Jag försöker verkligen tänka på det men ibland så måste man få gnälla.