Läste precis ett inlägg om könsneutrala kläder och konsumenternas (läs:mammornas) irritation över att det är så könsuppdelat i klädbutikerna. Men en fråga poppade upp i mitt huvud;
varför är vi föräldrar så engagerade i just klädfrågan när det kommer till våra barn? Det är väl ingen som tycker att vi ska slå ihop dam- och herravdelningen på H&M? Det hade varit en syn och alla män hade fått hjärtflimmer på kuppen. Barnmode är roligt, förmodligen är det därför det engagerar, så tänker jag. Men jag tror inte att det sitter i kläderna. Essensen i formandet av könsroller måste väl ändå vara att våra barn inte ska behandlas olika just på grund av deras kön. En flicka kan leka med bilar och prata högt precis som en pojke kan lägga pärlplatta och titta på Madicken. Det är vi vuxna som alltid ska krångla till det så mycket.
Mitt brorsbarn som är 2,5 år har introducerats för både dockor och bilar men 10 gånger av 10 väljer han bilen. Han har inte rosa napp eller pyjamas med prinsessor på och ändå så är han en harmonisk och känslig liten kille som älskar Pippi Långstrump. Ge ditt barn oceaner av trygghet, självkänsla och ömhet så ska du se att de blir bemötta precis så som de ska. Med respekt och kärlek.
Min Isabelle får gärna ha en rosa prinsessklänning när hon cyklar till sin fotbollsträning i framtiden. Men jag tror att hon kommer att föredra ett par jeans....
2 kommentarer:
Word! Tänker exakt så själv och har nog skrivit det någon gång också i bloggen. Jag hade en kollega som sa till mig när jag var gravid: Snälla om du får en tjej, klä henne inte i rosa. Jag svarade att men jag klär ju mig själv i rosa så varför skulle jag inte klä då dottern i det?
Ja livet med bebis är helt underbart! Massa kramar till er!
Så rätt Carro! Det handlar inte om de "yttre faktorerna" (typ kläder etc) utan om HUR man bemöter de små och att de ska känna att de har samma villkor, valmöjligheter, värde och styrkor oavsett kön. Ja vi vuxna kan absolut krångla till det:-)Kramar
Skicka en kommentar