Jag bloggar alltså är jag

Nu har jag bloggat i snart 3 år. I början var det trevande och jag bloggade inte så ofta. Sedan dess har bloggen blivit som en hobby och en kompis. Under tiden har jag också delat med mig av mina tankar och åsikter. Jag blottar glimtar av mitt liv för er. Ni ser mig men jag ser bara ett fåtal av er. För det mesta bloggar jag om roliga skeenden i min vardag men också sådant som hänt mig eller om olika samhällsfenomen. Jag försöker inte vara någon annan på min blogg, jag är jag och det får man ju ta om man läser den här bloggen. Att blogga kan också föda en del avundsjuka, inte minst förstår jag det när somliga bloggare får elaka kommentarer anonymt. Det har aldrig hänt mig men kanske finns avundsjukan även på denna bloggadressen. Baksidan med att blogga. Man vet aldrig hur folk uppfattar en.

Ibland blir jag så jävla (ursäkta) trött på mitt eget bloggande och alla bloggar som jag läser fast jag inte vill. Alla ungar har samma mössor, alla köper likadana kläder och bakar likadana kakor (jaa förlåt men det är ju så). Och så känner jag att "hjälp jag måste rädda världen från att gå under" och jag måste fortsätta blogga! För jag är ju världsmästare på det mesta. Det vet ju ni som känner mig ha ha. En annan sak som är rolig är att vissa bloggare får frågor och har frågestund. What? Det är aldrig någon som frågar mig något. Kanske jag ska ha en frågestund? Vad tycker ni?

Helt ärligt så funderar jag på att byta både bloggadress och inriktning. Eller så slutar jag helt. Men vi får se. Än så länge bloggar jag, alltså är jag.