fredag 1 april 2011

Det är något allvarligt fel

Det här är sannerligen ingen trevlig fredagsläsning men jag var tvungen att reagera.

Sätter mig med kaffekoppen framför datorn precis och ska läsa nätupplagan av Sydsvenskan. Men jag hinner inte långt förrän ögat når rubriken som handlar om en våldtäkt på en 15-årig flicka här i Malmö. I Malmö efter skoltid. Mitt på dagen. Jag blir så förbannad. Det här händer ju stup i kvarten. Mäns våld mot kvinnor. Ute på stan, i förfallna gamla sommarstugekällare. Ja överallt. Jag brukar inte reagera så starkt men när man har en egen dotter så....Ska hon behöva ha LIVVAKT när hon går hem från skolan?!!!

När skedde denna utveckling? När blev det vardagsmat att tortera kvinnor och hålla dem fångna? När blev det häftigt att gäng förgriper sig på en ensam försvarslös tonåring? När blev dessa pojkar/män avtrubbade och sjuka i huvudet? Det kan inte alltid ha varit såhär. Jag köper inte det. Någonting har hänt i samhället och det är något som är allvarligt fel.

Oavsett vad som händer med den stackars flickan som vårdas på sjukhus så kommer hon ha men för livet. Han kommer att komma ut ur fängelset efter ungefär 2 år om han äter upp sin middag och läser sina läxor. Duktig pojke.

3 kommentarer:

Loppan sa...

Läste artikeln igår kväll och reagerade som du. Det är helt vidrigt! Läste den högt för min 16-åriga son och han blev lika förbannad. Dessutom påpekade han att det står 19-årig "man". Den som våldtar kan inte vara man, menade han. Sant!

Maximus sa...

ja tyvärr är detta vardagsmat för miljontals kvinnor runt om i världen. Bara i Kongo finns det över 500.00 kvinnor som blivit så allvarligt skadade efter sexuellt våld att de fått men för livet. Jag har också ofta funderat på NÖR och HUR det blev så här? Det har existerat i alla tider och i NÄSTAN alla samhällen. Det finns dock exempel på samhällen där våld mot kvinnor och barn inte existerat och frågan är då varför just där och då? (kolla gärna in bono bono aporna tex om du inte redan gjort det :-) då blir man glad!)Kramar

Bawa sa...

Det är så hemskt att man inte vet vad man ska säga. Usch!