Jag avskyr att springa. Men jag har börjat plåga mig ändå. För jag har insett att det ÄR den bästa motionsformen. Tyvärr! Jag gör det främst för att få bättre kondition sen att jag på köpet får en mer vältränad kropp överhuvudtaget är ju såklart guldbonus.
Nu ska man ju ta det här i små steg. Och det gör jag för jag har verkligen ur-dålig kondis. När jag har börjat att jogga lite lätt är min första tanke:
"När får jag stanna! Jag måste stanna, öhhhh vad jobbigt detta är, jag hatar att springa. ALDRIG MER, jag skiter i detta nu!" Ja ungefär så håller jag på. Men där jag springer så möter jag rätt många hundägare och det är ju lite skämmigt att stanna hela tiden tycker jag så jag brukar tänka att "jag ska bara springa förbi den mannen med pudeln" men sen kommer där ju andra efter honom och då måste jag springa förbi dem också..."Jäkla skit också" tänker jag. Jaha men helt plötsligt har jag ju sprungit ganska långt!
Som ni märker så är jag lite negativ när jag är ute och springer...ha ha...Men det blir nog bättre.
Nästa vecka ska jag också återuppta min Bikramyoga så att jag blir mjuk och smidig nu när jag är ute på mina plågsamma rundor.
1 kommentar:
Bra Carro! Ett tips är att dels tänka "fan vad jag är lätt i kroppen, fan vad jag är lätt i kroppen". Sen brukar jag tänka på når som gör mig riktigt arg och det funkar faktiskt bra.
Skicka en kommentar